Fy tusan vad jobbigt det kan bli..
Vissa dagar passerar förbi, näst intill obemärkt, medans vissa dagar liksom segar sig förbi..
Mammas bortgång har verkligen satt sina spår på alla sätt och vis.
Det finns inte EN dag som jag inte tänker på mamma.
Antingen är det något som jag skulle vilja säga henne, som jag skulle vilja delge henne. Min bästa kompis.. Vi pratade om ALLT!
Eller så är det nåt jag skulle vilja fråga henne.. Om mat eller allmänt om livet.
I kväll kom en våg igen.. Jag kallar de för vågor.
Känslorna och tankarna som dyker upp.
De är många.. Och alla frågor! Oj alla dessa frågor..
Frågor som VARFÖR?!
Varför du?
Varför just nu?
Av vilken anledning????
Jag har alltid trott att allt sker av en anledning, men i just detta fallet har jag liiiite svårt att se anledningen..
Men det kanske kommer.
Min lilla tröst i allt är att mamma har det bra nu.
Hon har inte längre ont och hon har inte längre några bekymmer..
Hon har det bra nu..
Men FAAAAAAAAANNN!!!!!!!!!!!!!!!!
Fan fan fan vad jag saknar dig mamma!!!!!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar